Select Page

Se dig själv

Nu stiger vi. Det händer så mycket i våra kroppar och vi som har vaknat bara vet. Och även om dina nära och kära inte är där ännu så kommer de när det är dags.  Allt du vill ha nu manifesteras med en ryslig hastighet. Du behöver inte förstå hur det går till bara att det är ditt nya liv. Kasta dig ut och släpp den otroliga kontroll känslan du har. Det går inte att kontrollera det som händer, det bara är.

Vi människor tror att vi måste kontrollera allting som ligger utanför oss, men ha tillit till att allt är som det ska. Vi har kämpat med vårat ego så fruktansvärt länge, och håller i oss med näbbar och klor fast det gör så fruktansvärt ont i våra själar. Det är dags att gå nu, sätta ner foten och säga inte en dag till.
Jag har jobbat som undersköterska innan jag vart klar med min utbildning. Jag har haft kvar min vikarietjänst fast jag har haft ett nytt jobb för att jag trott att jag ska ha den kontrollen. Gång på gång har universum försökt säga att jag ska gå, men jag har inte lyssnat. Tre gånger har jag blivit utsatt för sådana kränkningar av chefer men valt att svälja, men nu i helgen insåg jag att inte mer. Ingen ska bestämma för mig vad jag kan göra och inte göra, mitt liv i mina händer. Det arbetet jag är på ska göra mig lycklig man ska vilja ha mig där. Jag ska kunna känna att lika mycket som jag behöver mitt jobb behöver mitt jobb mig.

I helgen fick jag en sådan spark i arslet av universum att jag Susanna inte kan vara stilla och tyst längre, jag beslöt mig för att göra det jag fått till mig att jag skulle göra och kasta mig hejdlöst ut och lita på att jag har skydd och allt kommer bli bra. Det är svårt, vi är beroende av våra jobb för att kunna betala mat och hyra. Vi blir beroende och nästan livegna av de ställen vi arbetar på. Men du håller ditt liv i dina händer, och ska själv forma det som du vill ha det. Jag öppnade min mun och satte ner foten, jag sa nej tack det här går jag inte med på. Jag sa att kränkningen som de gjort faktiskt fått mig att inse att nu var det bra. Och det var så otroligt jävla skönt. Jag var långt ifrån otrevlig och önskade dem en trevlig dag, men jag kommer inte komma tillbaka aldrig mer i hela mitt liv. Det spelar  ingen roll att den personal jag arbetat med är fantastiska, ledningen är de som sätter ribban. Istället gick jag till mitt nya jobb och sa att jag står till förfogande om ni behöver mig.

Så länge nu, och så många olika ställen har det kommit till mig vad min livsuppgift är. Men jag har inte vågat hoppa helt ut för att känna det som jag behöver göra. Så nu följer jag det man sagt mig från andra sidan. Det min son sagt till mig, och som jag fått till mig genom helt fantastiskt änglabudskap. Jag har börjat skriva en bok, titeln var redan klar från andra sidan. Och jag får hjälp.

Så hoppa ut ur din skyddszon våga och vinn dig själv. Ingen ska sätta sig på dig eller göra dig illa. Du är här för att göra ett storartat jobb och du är trygg. Det är dags nu att du tar tag i ditt eget liv och tar kommando över det som komma skall. Det vaknar folk med en otrolig hastighet nu. Och ibland är det svårt att hänga med i svängarna. Men lägg dig rakt ut och känn armarna runt dig av de som står och hejar.

Det är en hel arme av ljuset som står där av nära och kära som gott över som väntar på att du ska öppna dina ögon och se. Öppna dina ögon och ditt hjärta och se den illusion som rasar framför dina ögon. När du gör något som ingen trodde var möjligt så skapar du en våg. Från en liten pöl blir det en hel ocean. Det är dags att vi tar tag i våra liv och gör det vi är ämnade att göra. Det finns så många bloggar därute som skriver om detta i precis det här ögonblicket. Fantastiska ljusbärare som skriver allt du behöver veta. De hjälper till att du ska öppna upp dina ögon och få tillbaka de minnet som gör att du förblir i ljuset. Idag insåg jag en sak som gjorde mig alldeles varm i hela mitt hjärta. Jag går en 21 dagars En kurs i mirakel. Och idag förstod jag något som jag väntat på länge nu. Fast jag har fått tillbaka min Gudstro och den lyser stark så har jag saknat något. Men idag förstod jag att Gud är alltet att det är min källa och att jag inte kan leva åtskilt från honom. Att allt jag ser är Gud, naturen, människor hus bilar ja allt och att det är en samskapelse mellan Moder jord och oss människor som går här. Vi är medskapare till denna fantastiska jord. Och så många av oss har insett det. Allt som händer som vi går och står på är det som vi gemensamt skapat. Jag fick tårar i hela mina ögon när jag tittade på molnen och såg vår källa och därifrån vi kom. Jag vill så gärna öppna dina ögon oxå att du får se det otroliga som det innebär att skapa av sig den tredimensionella världen, bort ifrån alla drama och obetydliga saker.

Min son sa – har du äntligen förstått? Ja Kimmen jag har äntligen förstått. Jag har äntligen förstått hur älskad jag är och att det var dags att jag såg mitt eget värde. Jag har äntligen förstått det ni försöker säga till mig och nu är väskan packad lätt. Jag har äntligen förstått att den värld som vi levt i så länge är en värld där jag inte ska vara. Gud är i allt du ser och du är en del i det. Det kan vara konstigt att säga Gud utan att dra in religion, om det är svårt säg något annat, säg källan säg därifrån vi alla kom. Men säg något som får ditt hjärta att expandera.

Ljus och kärlek ❤❤??

Utforska

Att vara andlig innebär inte alltid automatiskt att du mår bra. Du har din trygghet i det andliga men vissa dagar är helt galna. Eftersom vi lever i en värld där det är tredimensionellt så innebär inte det att vi inte får slåss emot det. Det blir enklare och enklare att ta sig därifrån när jag känner att jag hamnar där. Och det känns som det studsar ifrån mig ibland.

Men just nu i alla galna energier går det mesta upp och ner. Att jobba med sig själv och ibland inte förstå varför du är så dränerade på energi och inte veta eller förstå varför. Men saken är den att man måste inte alltid veta varför man mår på det ena eller det andra sättet. Vi får hjälp med att jobba med de delar som behöver läkas. Man kan omöjligt komma ihåg alla inklinationer man gjort och vad som behöver läkas därifrån. Jag har haft sådan värk i min kropp som jag är helt befriad ifrån. Det finns de som säger att alla symtomer vi har i uppstigningen all värk allt negativt är endast symtomer. Då skulle det innebära att allt vi går och bär på är symtomer på att vi håller på att vakna. Det är ju bara det att tusentals människor har gått omkring i år i smärta. Men det kan ju vara så att det är gamla karman, gamla saker från tidigare liv som kommer upp i den värken. Det är här läkarvetenskapen och andligheten går isär. För du kan inte gå till din läkare och säga det här är symtom på att jag håller på att vakna och förstå vem jag är.

Jag fick massa utslag runt min mun tidigt i våras, alla sa att jag hamnat i klimakteriet. Jag mådde illa, kände som jag skulle svimma, jag svettades kopiösa mängder dag som natt. Och helt plötsligt försvann allt över en natt. Jag hade gått med vissa symtomer sedan förra sommaren, men de bara försvann. Jag var uppsatt på en remiss till läkare och det tog sin lilla tid innan jag kom dit. Och när jag äntligen kom dit mitt i denna sommaren, hade jag inga som helst symtomer på någonting. Läkaren tittade på mig och undrade så vad jag gjorde där. Det var inte läge och säga att jag visste var det berodde på och varför jag läkt av mig själv. Det jag sa var att jag haft det väldigt stressigt och det var försvunnet men att jag ändå ville kolla så allt var ok. Samma sak med läkare som skrivit ut smärt medicin och sömntabletter till mig, helt plötsligt ville jag inte ha längre för att jag helt enkelt inte behövde. Dessa tabletter har jag ätit i snart 10 år. Läkare undrade så vad som gjort att jag faktiskt slutat, det är ju inga läkare som vill att du ska äta tabletter men det blev en hel del frågetecken att jag bara slutat och inte har någon smärta längre.

Men det är faktiskt så att sedan jag börjat förstå vem jag är och var jag kommer ifrån så har jag inte haft ont, jag har kunnat sova och jag sover gott. Det kan jag förklara för mig själv. Jag känner Gud fader inom mig och jag känner alltet runt omkring mig, jag behöver endast veta att det handlar om det. Jag är trygg och känner tillit det gör att det släppt. Sen är jag övertygad om att alla nya gamla koder som jag fått gjort sitt. Att jag har ljuset omkring mig gör att jag inte behöver känna smärta.

Jag gick en hel vår och tyckte att livet var så fel. Skulle det verkligen vara så här? Då kunde jag ju lika bra sluta. Nu är jag nyfiken varje dag, jag känner glädje varje dag och jag vill leva varje dag. Jag är så otroligt nyfiken på när resten av mitt liv ska vara som det är bestämt. Jag vet vad jag ska göra och strävar efter att få det som det är bestämt. Jag känner kraften inne i mig. Men idag är jag trött, så trött. Det rör sig galna energier ute och det går upp och ner det är ok. Vissa dagar vill jag inte kliva ur min säng men gör det ändå. Jag försöker träna och yoga så mycket min kropp orkar det är för att få en balans i mig själv. Jag har upptäckt att jag inte behöver äta lika mycket jag är så full av ljus och blir inte hungrig som jag vart förut. Jag ser överallt ljus som tänds i människor och känner en oerhörd stor kärlek i mig för mig själv.

Alla som har vaknat är inte på samma ställe. Några vaknar fort och hårt och några vaknar sakta och lugnt. Hetsa inte, ditt uppvaknande kanske ska ta tid. En del människor som vaknat säger så mycket saker så att man själv känner att det är något fel på en. Men jag lovar allt är som det ska. Vi ska bara lyssna på oss själva och hitta vår väg, när det är dags så kommer det du ska ha till dig och det finns ingen tid i det. Jag dömer ingen och ingen ska döma mig, vill jag äta det jag äter ska jag göra det utan att behöva förklara. Det är när vi dömer varandra som vi förlorar vår höjning och dalar tillbaka. Var bara dig själv inget annat. Och är du trött och vill sova gör det. Gör det du orkar när du orkar. Och lita till att allt är precis som det ska hela tiden varje dag.

Det är svårt att se ljuset i mörker men ljuset finns där omkring dig bara du öppnar ögonen och har tillit till det som sker. Vi behöver inte leta efter varandra längre allt flyter ihop och vi blir ett utan att göra någonting. Några kommer du känna dig direkt hemma med medans andra blir din prövning. Men älska människan kan man göra oavsett dess handlingar. Utforska nyfiket var du hamnar någonstans lyssna till dig själv så kommer det. Att forska runt som jag har gjort har varit så lärorikt och nyttigt sen blir det skönt när det är människor som känner likadant som dig själv då släpper resten. Det är du som gör din resa för att möta upp dina bröder och systrar, och det får ta den tid det tar.

Kärlek och ljus ???❤❤

Det är inte alltid så lätt att vara positiv men det är lätt att alltid försöka. Man behöver veta att man ska kunna stå i sin sanning och säga ifrån när någon säger eller beter sig dumt. Detta har hänt mig flera gånger idag och ena gången sa jag ifrån medans andra inte. Det har fått mig och fundera varför jag inte sa till båda gångerna.

Första gången handlade det om en kollegas beteende mot en annan då sa jag till. Men när en kollega sa något som handlade om mig så sa jag inget. Jag undrade hur hon kunde gång på gång säga som hon sa, men jag sa inget. Jag väljer mina krig helt enkelt. Jag behöver inte storma på för att någon står och säger något tanklöst till mig om mitt utseende som i det här fallet.

Jag väljer att släppa det. Men om det upprepas då kommer jag säga ifrån. Ingen ska få klanka ner vare sig på dig eller ditt utseende. Hur jag ser ut angår bara mig. Jag tänkte att hon inte visste vad hon sa. Vi möts hela tiden av människors åsikter och det handlar mer en dem en oss. För man går inte på någon och säger något om hur denne ser ut, iallafall inte om du inte blivit tillfrågad.

Folk blir nervösa när de ser att man står stadigt. Men om jag hade gått in i den diskussionen så hade det blivit drama av det hela. Det betyder inte att jag lät henne gå på mig. Det betyder helt enkelt att det inte är värt besväret. Så länge som jag mår bra och tycker att jag är fin så är jag inte beroende av vad andra tycker.

När man står framför en annan människa oavsett vem det är så säger man inte vad som helst, men en del gör det. De måste ut med allting för att de helt enkelt mår så dåligt själva. Och sen vet de inte vad de ska säga.

Jag väljer när jag anser att det är värt att sätta ner foten och bli upprörd, blev jag ledsen? Nej egentligen inte, först tyckte jag bara att det var konstigt. En människa som du inte sett på så länge och sedan säger så dumma saker. Sedan tyckte jag synd om henne att hon inte förstår bättre. Och nu skickar jag iväg hennes ord med kärlek. Jag tycker om henne men inte hennes val av handling.

Det är så vi lär oss att skilja på människan och dess handlingar. Vi kan älska en människa men avsky dess handlingar. Det är viktigt att komma ihåg den skillnaden. Kärlek till mig själv får mig att inte gå in i sådana samtal med vrede. Jag kramade henne och sa att jag mådde bra. Jag väljer att titta bort när jag ser att folk pratar om mig. Det handlar om dem inte om mig. För när vi står i vår sanning så behöver vi inte prata illa om människor. Jag försöker hela tiden att släppa och gå vidare. För att stanna i min egen frekvens, inte för att vara kvar där jag en gång varit.

Det är svårt det är en hög siffra som ännu inte vaknat, det är en hög siffra som har vaknat men vi är så utspridda och finns inte alltid på samma plats. Det är något som du måste lära dig att stå kvar i ditt eget ljus. Stå stadigt i dig själv och svikta inte när du möter dumma människor. Du vet att du är i din sanning och din kraft och du är så säker att du inte behöver gå in i drama.

Vi blir prövade hela tiden oavsett var det är. Då gäller det att faktiskt känna sitt eget ljus. När det kommer en människa med dålig energi så kommer du känna det. Särskilt om du känner av energier som pågår hela tiden just nu. Vi går emot allting just nu för att stå i vår sanning och det är ett val som vi behöver göra. Tidigare så skulle jag ha reagerat något så otroligt men jag behöver inte göra det längre. Så håll ut dina armar, släpp taget om de som har dålig energi, ta små steg och låt dig inte bli uppretad och arg. Det är inte värt det. Du vill stå kvar där du är nu och vill inte gå tillbaka då är det bara att släppa. Men aldrig någonsin låta någon hoppa på dig så att du blir ledsen då är det dags att säga ifrån.

Kärlek och ljus ❤❤??❤❤

Hjälp från andra sidan

Jag är nyutexaminerad Socialpedagog. Jag blev klar exakt en vecka efter att min son lämnade jorden och reste över till andra sidan. Jag gick för att hämta mitt examensbevis  och det var med tunga steg. Men jag gjorde det av två anledningar, dels för att det var något som jag hade förtjänat, och den största anledningen var att min son var så stolt över mig och jag ville att han skulle veta att jag klarat av det.

När jag satt och väntade på att jag skulle bli uppropad hade jag panik i mitt bröst. Jag hade min finaste kurskamrat med mig som stöttade varje steg jag tog. Så när mitt namn vart uppropat så gick jag fram med darrande ben, samtidigt som jag hörde. Sträck på dig mamma jag är stolt. Jag visste inte riktigt då att han var med mig. Men jag tog mina betyg och sedan gick vi. När jag kom ut ifrån salen så brast allting inom mig. Jag visste inte om jag skulle svimma på plats. Innan jag gick hemifrån hade jag greppat en väska som jag inte haft på flera år och när jag kom ut stoppade jag ner handen av någon anledning. Med handen fick jag tag i någonting hårt, drog upp och där var en berlock där det stod min sons namn JOAKIM på som vi letat efter i flera år. Det spreds sig en känsla av totalt lugn i mig. Och jag tackade för det tecknet.

Flera månader senare var jag ute och gick, skulle gå en skogspromenad. Jag var sjukskriven och hade funderat på vad jag skulle göra. När jag gick förbi en skola som håller på att renoveras. Jag tog mejl adressen som stod där och gick min promenad. Glömde bort tills två dagar senare när någon puttade på mig och sa att jag skulle mejla skolan.

Jag gick in på sidan och såg att det inte fanns några lediga jobb, men jag skrev ett mejl till rektorn. Jag talade om vilken bra tjej jag var och varför jag skulle ha ett jobb hos dem. Det tog 5 minuter så hade jag fått ett svar. Hon ville absolut träffa mig kunde jag möjligen komma den 7/9 kl 1315?

Min son gick över den 7/6 kl 1315,, Jag trodde att jag skulle svimma, ett sådant tydligt tecken att han var med mig och att det fanns en anledning till att jag skulle söka den platsen som inte fanns. Så exakt när han hade varit ifrån mig i 3 månader satt jag på mitt livs intervju och fick frågan om jag ville bli skolkurator. Jag jublade på insidan av mitt bröst, om jag ville? Det var ju det här jag alltid hade velat och här kunde jag göra det som jag är duktig på. Här kunde jag möta unga i deras liv och finnas till för dem.

Rektorn skulle höra av sig, det gick inte att ta in mig som läget var just då och hon behövde lysa ut tjänsten men jag stod högt upp på hennes lista. Jag gick hem fullständigt säker på att detta var mitt jobb. Jag började affirmera såg mig själv jobba där, såg när jag träffade de unga och hur jobbet såg ut. Jag tackade för mitt jobb, hängde upp lappar i min lägenhet där det stod skolans namn, och levde som jag redan jobbade. Jag manifesterade mitt drömjobb och läste samma rad varje dag. När folk frågade sa jag att jag väntade på att få börja mitt nya jobb och log lite hemligt.

Jag ringde regelbundet och mejlade för att visa att jag verkligen ville vara på denna plats. Två dagar innan min son varit borta i 5 månader fick jag ett mejl att rektorn ville pröva mig och ge mig ett uppdrag. Och exakt när min son varit borta i 5 månader så var jag åter där, och hon gav mig mitt jobb. Jag visste att jag skulle vara här, jag såg det framför mig och tackade universum varje dag för att jag fick chansen. Jag höll mitt liv i mina händer. Och även om jag inte är helt fast ännu så vet jag att det är här jag ska vara.

Vad du en vill i livet kan bli ditt, precis vad som helst. Ingenting stoppar dig mer en du själv. Attraktionslagen är fantastisk. Men jag är fullständigt övertygad om att min son hjälpte mig med att komma till den här platsen. Han såg till att jag gick där, att jag skrev mejlet och att jag aldrig gav upp. Jag får sådana här saker hela tiden och det är min fulla övertygelse om att han alltid är med mig i varje steg. Precis som jag vandrar med Gud fader och Gud Moder. Precis som jag vandrar med mina änglar och alla andra ljusvarelser.

Vi kan alla göra precis det vi är här för och vi bestämmer själva hur våra liv ska se ut. Det är jag som bestämmer och det är mina händer som håller i mitt liv. Jag sviktar inte i min övertygelse och är säker på att du som läser det här kommer att förstå precis vad jag menar. Jämför dig aldrig med någon annan i ditt liv, det är dig själv du står närmast. Du förtjänar lycka och frid varje dag. Du förtjänar att slippa ångest och negativa miljöer. Du är här för att leva gå ut och gör det nu och känn tillit i att du är hållen av så mycket mer en vad du tror. Var lycklig, le och skratta. Och när du är ledsen var det oxå det är helt ok, men fastna inte i det utan kom ihåg att du alltid kan be om hjälp så du får resa dig igen.

Kärlek och ljus ❤❤❤???

Eviga

Varje dag flera gånger en jag kan tänka saknar jag min son. Varje liten stund påminner mig om att han gått på den här jorden. Inte bara en gång tillsammans med mig utan så många gånger. Varje stund denna tanke snuddar mig så tänker jag på alla gånger som vi tagit avsked vare sig det har varit på andra sidan eller här på jorden.

Jag vet hur det såg ut denna gången innan jag gick ner och jag minns vad han sa och vad vi bestämde. Det blir ljust i mitt mörker när jag tänker på det.  I alla övriga liv som vi har haft har vi vetat vilka vi är men i så många sedan mörkret kom så har vi inte haft en aning förrns vi varit hemma igen. Den här gången gick han före mig, men jag har gått före honom så många gånger. I ett liv gick vi tillsammans samtidigt men då som äkta makar. I ett liv dog han som min man och jag sörjde så mycket att jag avslutade mitt liv själv.

Vi är eviga det vi kallar döden är en början på vår vila ut i nästa liv. Som vi väljer att gång väljer att påbörja för vi har saker som vi vill lära oss och saker som vi inte klarat av. Jag förlorade fem barn på Atlantis, fem barn som jag försökt rädda i liv efter liv utan att lyckas. I mina själskontrakt har jag tillsammans med dessa själar försökt att jag ska rädda dem och att vi ska förenas innan vi går över. Och gång på gång har det visat sig vara omöjligt. Jag har skrivit in i mina själskontrakt tillsammans med dessa själar vad vi ska göra och gång efter gång har vi lämnat livet med att vi inte kunnat klara det vi skulle ha gjort. Med min son har jag inget ouppklarat. Det enda jag hade var att jag i detta liv inte skulle välja att gå själv. Att jag skulle vakna och hitta den jag är och även om jag är ledsen och saknar honom stå stadig och stark. Och hitta tilliten i att vi återses snart igen. Jag säger snart för det finns ingen tid, det är endast en illusion av något som människan har hittat på för att vi ska vara kontrollerade och styrda.

Jag råkar på människor dagligen som alla berättar om sina tidigare liv och blir ifrågasatta. Men jag har inget att förklara. Jag står stadigt och tryggt i min sanning och mina minnen av det jag tidigare har upplevt. Jag möter människor som inte har hittat sin andlighet och de frågar varför jag lyser och vad jag bär på för hemlighet. Jag berättar och då kommer det så ofta att de oxå är säkra på att de levt tidigare liv, men att de inte vågar säga det. Jag vågar och jag vill berätta om hur modig min son är som valde att komma ner på jorden i alla smärtor som han hade och i sin ångest för att gå här en stund och sedan lämna för att jag skulle vakna. Jag vågar berätta om detta stora han gjort för mig och för människor i sin omgivning som inte riktigt vaknat men är på väg. Jag har ingenting att frukta för min sanning. Varför skulle det vara så omöjligt att vi har varit här så många gånger förut? Vi har så många runt omkring oss som vet det här men fram till nu så har det varit hemligt. Vi har så många människor som vaknat och börjat berätta om sina liv.

Jag har mött några av dem under meditation som varit gemensam. Jag har mött några av dem och genom att endast se in i deras ögon så vet jag att vi varit tillsammans så många gånger förut.  Att träffa medlemmar från sin själsfamilj är ren kärlek från första stunden. Du bara vet att det är från den familjen i det mötet. Och det mest fantastiska är att många ifrån din själsfamilj går på jorden i detta nu. De söker efter dig och utan att du förstår det söker du efter dem. Den familjen som du råkats föda i är ditt val som du tog innan du kom hit, som ni gemensamt beslöt er för att hjälpas åt. Du väljer alla dina barn innan du går ner precis som de väljer dig. Ibland är det från din själsfamilj ibland är det själsfränder. Och ni är här för att hjälpas åt. Jag har rivit mina kontrakt som jag har försökt uppfylla i liv efter liv. Och i detta liv har jag endast bestämt att vi ska förenas och det kommer dit när det är dags. Vi blir så ledsna när vi förlorar någon, sorgen tar överhand och det är svårt att hitta ut i geggan. Men när man gör det så blir allting klarare. Jag har samtalat med föräldrar som nästan mist sitt förstånd i sorgen, som inte vill mer. Men då har ju allt varit förgäves, och våra barns offer är inte värt någonting. Det var i mitt sökande efter egen förståelse varför det var så fruktansvärt att förlora mitt barn, även om jag älskar alla mina barn helt villkorslöst. Så kändes det som någonting vart så mycket trasigare en det någonsin varit. Jag har fått förklaringen, vi sitter ihop i samma själsfamilj och vi delar ett band som aldrig någonsin försvinner. Vi känner av varandra oavsett att min son är på andra sidan och jag är här. Han känner varje gång det brister i mig och är direkt bredvid mig för att stärka mig i min livresa utan honom.

Precis som han gjorde när vi var tillsammans här vet han när jag sviktar och är ledsen. Och nu har jag inte bara honom på andra sidan, jag har även mina änglar och Sananda. Alla ärkeänglar som samlas när jag ber om det. Och jag är trygg i det varje gång det känns som om jorden rämnar. Jag lär mig inte leva utan min son jag lär mig leva med honom, bredvid honom och han finns hela tiden med mig när jag ber om det eller när han känner att jag behöver.

Kärlek och ljus ❤❤??❤❤