Hem

Jag längtar hem. Hem är inte här där jag är. Det finns ingenting av det som jag känner igen. Jag längtar efter att känna frid och den fullständiga vakenheten om att det som jag ser för mitt öga är verkligt.

Det jag nu ser är inte verkligheten. Det jag känner är inte verkligheten. Vi är så lurade att tro att detta som vi går i är verkligt. För mig har detta år varit ett sådant uppvaknande och att förstå att jag varit en del i denna illusion. Jag längtar bort härifrån där allting är helt fel.

Att finna sig själv i en kris att vakna upp till att se det som alla andra ser men att känna sig ensam i detta gör mig stark. Jag är långt ifrån ensam vi är så många som ser igenom denna illusion och som jobbar som ljusets krigare för att föra mänskligheten härifrån.

Men något man behöver komma ihåg är att oavsett om det är mörker eller ljus så är vi alla från samma källa . Vi har valt detta för att få så mycket erfarenheter och visdom som möjligt. Våra mörka bröder och systrar är så älskade för att de har stått i modet att vara mörka.

Vi strider för att ta upp moder jord dit hon är ämnad att vara. Ljusets krigare har gjort ett otroligt stort arbete och vi går framåt varje dag. Men det är ibland tunga steg som tas. Steg i smärta och gråt.

Jag tänker på alla de år som jag gått som sovande har det varit slöseri? Nej är svaret på den frågan, för den har lett mig hit till alla de gemensamma erfarenheter jag har idag. Men nu börjar det bli olidligt att befinna sig i den miljö där alla sovande går omkring. Det värker i min kropp, och det gör ont på min hud. Jag känner av energierna som är runt människor och vet med en enda blick om de är vakna eller om de sover.

Jag känner mig så mycket närmare de som är hemma min själsfamilj och hela universum som står beredda att åter ta ljuset i besittning. 26 000 år har gått fort. Och nu är det dags att vi ställer oss längst fram och kommer ihåg vilka vi verkligen är. Hjälper våra bröder och systrar genom att skicka ut all världens kärlek och ljus till dem. Vilka otroligt vackra varelser vi är. Vilken strålande kärlek som befinner sig inom oss alla och en var.

Att få tillbaka minnet av vilka vi verkligen är. Hur vi alla är en och endast en tillsammans enade. Vi är

 

Sat nam Susanna

Vägvisare

Jag blundade när du kom. Du tog mig med upp i en dimension som fick hela mitt huvud att expandera. Jag kände hur jag en kort stund lämnade min kropp för att gå med dig vid din sida.

Du är du men ändå inte du. Jag ser ditt hjärta hur det som var min son finns inom dig.

Vi blev mötta av Galactic federation of light som tog oss vidare.

Framför mina ögon så tornade sig ett oändligt stort glas palats upp. Allt var av glas men man såg ändå inte in.

Vi gick in och jag kunde känna igen alla som stod där, inte som de ser ut nu utan deras namn fladdrade förbi och jag visste bara vilka de var här på jorden.

Inga munnar rörde sig men jag kunde höra hur alla hälsade mig välkommen. Det minnet som man visade mig var ett minne till alla. Jag såg hur alla precis som du och jag var tvillingsjälar hur vi tillsammans bär på nycklar för att komma ihåg det som vi är här för.

Jag hörde hur man sa att det är dags att vi förstår vårt syfte och hur du och jag ska väcka upp det minnet.

Man sa till mig att jag är en stor key master och att det är dags att jag kliver in i det.

 

Alla tvillingsjälar som var där är också här. Men det fanns de som lämnade varandra för att de bestämt något helt annat. Man talade om för mig att det var otroligt viktigt att vi i detta nu söker efter våran tvilling oavsett vad de är. Att vi kan koppla ihop med varandra även om vi inte vet vem det är.

En utav mina gåvor är att jag kan se vilka som är tvillingsjälar. Jag kan känna det inom mig och vet när det inte är så.

Jag frågade,

– Hur ska jag kunna säga till någon som tror att de är tvillingsjälar att de har fel?

-Det är ditt jobb fick jag till svar, men du kommer inte säga det förens det är dags, och du ska inte svara på några frågor.

-Hur ska jag då kunna hjälpa till?

-Ditt jobb är att föra alla fram så att de kopplar ihop med det kommer de få svaren själva.

Ett sådant otroligt ljus kom ut från var och en. Sådan kärlek som strömmade ut från varje själ. Mot varandra och mot alla som stod i rummet.

Det var den ljuvligaste musik som spelades men jag kunde inte se varifrån den kom.

Att befinna sig så högt upp i dimensionerna gör att hela kroppen till slut stängs ner. Jag kände hur jag svävade bort och tappade greppet om tiden som gick runt mig.

När jag åter landade i min kropp så fick jag svårt att andas. Jag vill tillbaka och stå med dig igen. Jag vill känna den otroliga kärleken och ljuset som var och kändes i hela min kropp.

 

Jag föll i tårar och skrek ut högt – vad ska jag göra, hjälp mig,?

– Du ska göra precis det du gör, hörde jag långt in i mitt innersta.

– Du är där du ska vara och du gör det du ska göra, du behöver hämta dina krafter och vila emellan för du har ett sådant uppdrag som kommer ta dina krafter om du inte vilar

– Vem är du som talar till mig?

– Jag är ärkeängeln Zadkiel. Din guide och din vägvisare, gråt inte var inte förtvivlad. Du kommer snart dit där du ska vara. Andas en stund i tystnaden och låt din själ få ta tid så att du kan stå stadigt när du ställer dig upp.

 

Sat nam Susanna

 

Det finns en plan

Det finns en plan för oss alla. Den planen har vi helt frivilligt gått med på. Vi ville utmana och lära oss för att göra våra själar fullkomliga.

Vi har vandrat i den oändlighet av tid som inte existerar. Vi har gått ner på planet efter planet för att samla på oss dessa erfarenheter. VI har varit på jorden i så många inkarnationer för att få ut så mycket som möjligt av våra lärdomar. Det är inte konstigt att vi ibland frågar oss varför?

Hur kan vi har gått med på allt det vansinniga som ett liv på jorden innebär?

Hur kan vi ha valt den smärtan som det innebär att förlora ett barn, en man eller hustru?

Svaret är, som själar visste vi inte innebörden av det som vi just då tog beslut om. Jag har inget ånger över mitt liv. Allt det jag varit med om har burit mig fram till den jag är idag. Jag har befunnit mig i den mörkaste av mörkaste skogar. Jag har valt att göra saker som gjort både mig och andra illa. Men jag har inget ånger. Det livet jag valde har lärt mig så oerhört mycket.

Det är så jag tänker när jag känner att smärtan över att ha förlorat mitt barn tar över. När jag ligger och skakar på marken eller är det marken som skakar? Många väljer att ta sitt liv i denna djupa sorg. Men jag vet att jag då skulle välja att åter uppleva detta men i en helt annan inkarnation. Och det vägrar jag.

Det finns inget slut, det går inte att avsluta det liv vi har. VI är eviga själar som vandrar runt i univsersum efter universum för att ibland landa i det som är hemma.

Jag vet att jag är en stark själ, jag valde detta liv tillsammans med min tvillingsjäl, jag längtar bara så efter att få komma hem. Längtan att mänskligheten ska vakna för att förstå detta så att alla våra gränser kan suddas ut.

Det finns ingen separation det finns ingen tid allt detta är en illusion. Det vi upplever för en kort tid är sorgen det är att vara i en människokropp. Sorgen av att inte kunna röra den vi saknar.

Min älskade går bredvid mig, jag kan känna hans själsljus när det landar i mitt. Jag kan känna hans smekningar över min kind och jag vet att han lider oerhört av att se mig gråta. För de som inte är här känner oxå sorg och saknad.

Men det är långt ifrån det som vi känner i våra mänskliga kroppar. De står vid vår sida och ler med den största kärleken. För kärlek är det som segrar över allt. Kärlek är det som för oss närmare varandra och som gör att jag orkar en dag till.

En dag kommer vi alla komma ihåg vilka vi verkligen är och varför vi valde det vi gjorde. En dag kommer jag kunna stå åter igen tillsammans med min älskade och veta att tiden som jag hade här var en kort blinkning.

Men tårarna som rinner ner för min kind just precis nu är för att jag är människa. Jag är ledsen och förtvivlad av saknad. Dessa stunder kommer. För oavsett det jag vet och det jag kan så känns tiden evig.

Min plan är klar och jag ligger bara ner en kort sekund, Jag vet att vad jag ska göra, och jag vet vad som är bestämt. Det finns ingenting att gå tillbaka i, det finns bara en väg och det är att klara av det som vi bestämt.
Ha tillit till Universum. Fader gud och till alla de oändliga ljussjälarna som i just detta nu applåderar till det som händer på jorden. Hur själ efter själ vaknar upp och förstår att vi är så mycket mer en vad vi tidigare trott.

Sat nam Susanna