Select Page

Vaken

Jag vaknade hårt och brutalt upp till en helt ny sanning. Till ett minne som varit så djupt begravet i mitt innersta. För att jag skulle vakna så krävdes det att min älskade son och tvillingsjäl skulle gå. Endast han kunde visa mig vägen till den sanningen som vi är ämnade att stå i. Att vi är så mycket mer.

Jag gick och la mig och sov efter ha gått som en sömngångare i större delen i mitt liv. Knuffades ut i den sanningen när smärtan red i mig som värst.

Det yttersta offret att förlora den som står dig så nära. Men det var inget offer. Det var ett gemensamt beslut som vi tagit en sådan lång tid innan jag lämnade för att gå ner före dig. Det var ett val vi gjorde för att kunna tillsammans delta i det stora som  nu händer i vår värld.

Genom tid och rum hör jag dig så nära hur du viskar till mig att det inte finns någon separation och att allt är en illusion. Det går så många nu, så många som är en del i det som händer. För att vi ska kunna vakna upp och förstå att vi är några andra, att vi endast lånat våran hud en kort tid för att kunna delta i det oändligt vackra som händer. Vi vaknar en efter en och förstår inte riktigt vad som händer. VI är rädda och tror att vi är ensamma. Men vi är aldrig någonsin ensamma. Inte änns i våra mörkaste stunder.

När du visade mig vem jag var och jag insåg att vi är en del av ett otroligt stort universum då blixtrade det framför mina ögon. När jag förstod att vi bestämt detta tillsammans så insåg jag att jag sitter inne med en otroligt stor  kapacitet för att vara med om detta.

I mitt bröst svämmar en kärlek som är så ren och så otroligt stor. En kärlek för att vi valde detta tillsammans och för att varje dag som går är jag lite närmare dig. Det finns inget slut det kommer att fortsätta vi kommer att fortsätta.

Min älskade så högt som jag beundrar dig när du trädde in i det land som du i just denna stund inte kunde veta något om. Det är lycka som blandas med en oändlig saknad när jag vet att du ifrån där du är hjälper till för att mänskligheten ska inse att vi är fantastiska ljusvarelser.

Men det finns också en mamma som sitter med alla sina känslor. Av saknad och sorg. Av tårar som rinner ner från min kind när jag försöker vara oegoistisk och tänka på att vi gör det här tillsammans. Det är två roller jag har en som en oändlig ljusvarelse och en som människa.

Jag känner kärleken från universum från Gud fader, jag hör honom inom mig och tänker på det som jag måste göra. Men jag räknar tiden som inte finns. Jag väntar och jag längtar på att åter stå vid din sida. Det finns ingen sorg och smärta det kommer gå över när vi åter får vara med varandra.

Jag tittar upp mot det oändligt stora blå som är ovanför mig. Jag vet att du är där men även nära mig. Jag känner dig när din hand försöker röra mig och oftast somnar jag trygg med att du är så oändligt närmare en du någonsin varit.

Jag hör hur änglarna viskar till mig att allt är som det ska att jag är trygg och att tiden endast är en blinkning. Att vi varit separerade förut men att jag nu vet att det endast är en illusion.

Jag är så otroligt tacksam för att vi gör det här tillsammans men jag önskar av hela mitt hjärta att jag fick se dig en kort sekund och bara smeka dig över kinden.

Du går vid min sida och du sitter nära. Du är här och du är överallt för vi är multidimensionella varelser. Vi behöver inte förstå vi behöver endast veta att det är sanning. Jag andas utan att förstå hur det går till. Jag kommer stanna tills det är dags att gå. Med mitt hjärta med all den kärlek som finns inom mig, som  rinner över.

Jag älskar dig

Sat nam Susanna

Meditationer

Under de här första veckorna slet jag så med mig själv.

Jag gick in i min egen värld och andning, att börja göra vägledda meditationer vart något som jag ägnade mig åt ofta och länge. Man kan hitta mycket på Youtube.

Jag började tänka på saker som min son sagt medans han var kvar och vad han egentligen kunde ha sagt. Han förberedde mig utan att vara medveten om det. Jag började söka i dessa minnen och när vi talat om astralresor som han hade gjort.

Lite senare skulle jag även förstå att han förberedde mig på många plan även om han själv just då inte hade haft det medvetandet. Jag hittade sätt att ta mig förbi mig själv det var väldigt svårt att hålla sig vaken under dessa meditationer för vi går alla dit när vi är på väg att somna, vi går in i olika grader och när vi är längst ner så somnar vi i regel och glömmer bort.

Men jag lyckades gå förbi det men reste aldrig iväg själv. Jag slukade allt som kunde läsas om detta människor som reste iväg ut från den egna kroppen. Jag visste att skulle jag komma förbi och kunna göra det så måste jag släppa min egen rädsla och där var jag inte riktigt ännu.
När jag kom över en vägledd meditation i akasha arkivet ditt livsbok så läste jag ingenting för jag ville bara se, mot bättre vetande gjorde jag den meditationen även om jag kände instinktivt att där var jag inte ännu. Jag hade så otroligt bråttom och kände att jag inte hade tid att vänta på att sorgen skulle lätta jag ville veta varför det kändes som jag höll på att dö själv.

Sorg är olika det finns inget som är rätt eller fel i sorg och ingen kan bestämma hur man gör alla stegen men man måste göra dem man kan inte sluta sörja på några veckor det blir en livslång förlust, men jag ville ha förståelse ville veta om det fanns någon mening med att min son inte var här längre.

Så jag gjorde meditationen vilket ledde till nya frågor men en säker insikt om att jag behövde veta mer. Jag gjorde en guidad meditation till Akasha arkivet. Jag hade för bråttom det vet jag nu, men jag var desperat. Livets bok är den boken som det står om alla dina tidigare liv, dina erfarenheter och läxor det är endast din bok att läsa. Men det stod ganska klart att det var för tidigt för mig och att jag inte skulle vara där.

Min nyfikenhet gjorde ont. Allt jag fick till mig var kaos, gråt, rädsla och panik.

Skriken kom från panikslagna barn, jag såg dem i en grupp framför mig.   Jag försökte rädda dem sprang runt i panik för att få tag i någon. Sen vart jag så rädd att jag avslutade men jag skulle få reda på vad det betydde så småningom. Men långt ifrån det jag trodde först.

Jag hade inte sett min son där fast han var ändå där men inte som ett av barnen, det kom också senare.

Nu hade jag öppnat upp för något och jag var så ledsen när jag blundade kunde jag se allt så levande och jag hade inte kunnat göra någonting i händelsen.

I hela mitt liv har jag haft en känsla när det gäller min son, att vi hör ihop på ett sätt som jag inte gör med mina andra barn. Jag älskar dem alla villkorslöst men ibland har jag känt mig långt ifrån dem. Men med min Kimmen så var det som vi satt ihop och vi dansade samma dans.  Stegen bara satt där och även om vi tidvis försökte släppa taget så gick det inte. Det spelade heller ingen roll att han var på andra sidan, jag kände bandet i mellan oss.

Meditationer är fantastiskt verktyg att hitta sig själv, det som är jobbigt är att egot klänger sig fast och vill inte att vi ska gå till något nytt.  För det innebär ju nytt för egot också.

Vi går i samma fotspår dagligen och gör samma saker men det växer en känsla i oss att allt det här är meningslöst. Men egot håller i oss, så när det rycker och sliter i din kropp under meditation försök att bara andas i det.

När du släpper iväg tankarna och kommer på det hämta hem dem. Jag skaffade mig ett mantra kärlek, jag andades in kärlek och ut kärlek och det hjälpte mig. Men jag lyssnar fortfarande hellre på någon som vägleder mig med sin röst så jag inte tappar bort mig själv.

Det finns inga rätt eller fel bara gör det så småningom hittar man sin egen rytm i det hela. Leta på Youtube det finns hur mycket som helst att göra till ditt, något som oxå hände under dessa veckor var att min musiksmak växlade jag började lyssna på musik som jag aldrig någonsin tänkt mig förut.

Meditationsmusik, healingmusik, musik som gjorde att hela atmosfären ändrades runt omkring mig men gjorde att min man blev galen, det är också ett tecken på andligt uppvaknande. Musik som höjjer din frekvens,  och utan att jag visste var det precis det jag gjorde,

Så när du gör något som du vet att det här är inte vanligt för mig fråga dig själv vad var det som gjorde att jag hittade hit istället.

Lyssna inåt du är själv din bästa guide, till din verklighet och lyssna inte på vad andra säger i din utveckling. Vi gör alla på olika sätt och vi tar oss fram helt olika från alla andra, när folk börjar säga att du gör fel gör så vet med dig att lyssna på din egen röst. Ingen vet bättre en du vad som är rätt för dig.

Det är det kollektiva medvetande som driver oss till vanvett illusionen om att man måste göra på ett visst sätt för att passa in och det gäller precis allt.

Jag borde egentligen ligga som en våt fläck att bara skrika ut min sorg till allt och alla och vara på väg ut i galenskapens värld, men jag har aldrig känt mig mer levande och mer sann emot mig själv en vad jag gör.

Jag andas och är här fortfarande och visar dig vägen till att våga öppna dig för möjligheten till ett bättre liv och en sanning som är din. De som dömer mig tänker inte på att det är deras eget mörker som dömer dem inte mitt, och de dömer sig själva till att stanna där.

Genom att vara den du är så bryter du dig loss från det kollektiva medvetandet och illusionen om att du inte duger. Du är fantastisk och du är perfekt i din själ och kropp, du är ditt eget ljus och svarar endast för dig själv ingenting annat. Och återigen du är aldrig någonsin ensam för när du börjar din resa så upptäcker du hur universum synkroniserar framför dig och du hittar andra människor som är precis där du är, lärare som visar vägen och dom bara kommer, du får svar som du innan trodde var omöjligt och helt plötsligt ser du vad du är här för.

Det enda du behöver nu är att släppa rädslan, för den håller i länge och hårt och ha tillit till Gudfader och Universum, men fortfarande det handlar inte om religion det handlar om helt andra svar som jag kommer visa dig om du inte redan kommit på det själv. Min livsuppgift som jag har är att göra precis det jag gör nu att nå ut till dig som läser jag vet vad jag har bestämt och jag vet att jag är på väg styrkan ligger i att ha tillit till allt även egot. Om du känner egot så var inte rädd för det är det egot är rädsla för något nytt som händer i dig i detta nu.

Kärlek och ljus ❤❤❤??❤❤❤

Mina tecken på uppvaknande

Symptom som jag hade från det jag började vakna och som jag fick nya längst vägen och händelser som ledde mig framåt.

Jag började få väldigt svårt att sova jag kunde lägga mig kl 22 och somna men bara för att vakna upp kl 1-4 den tiden satt jag uppe, inte varje natt men det vart mer en regel en ett undantag.
Det här pågick under hela våren.
Det gick bara inte att sova. Och då hade jag ändå tagit tabletter för att kunna sova.
Utslag runt min mun som var fruktansvärda. De blossade upp och vart knallrött och det spelade ingen roll vad jag gjorde, de här kom och gick under hela våren.
Illamående som kom plötsligt och fruktansvärt yr i huvudet.
Ringningar i öronen, jag förstod inte varför ingen annan hörde, ibland trodde jag att jag hade fått tinnitus.
Jag var fruktansvärt arg hela tiden, om jag inte grät för det kom plötsligt oxå utan att jag förstod varför.
Jag åt väldigt mycket skräpmat under november – februari stoppade i mig allt jag fick framför ögonen, oavsett om jag var mätt.

Jag gick upp ganska mycket i vikt och tyckte det faktiskt att det inte spelade någon roll. Och jag tränade ingenting under den här tiden. Men i slutet på februari började jag träna intensivt 3-4 dagar i veckan började tänka på vad jag åt.

Och här började allting smaka väldigt salt. Eller för sött. Jag tyckte att kött var smaklöst och slutade med det utan att vara medveten. Det kändes som jag behövde komma i en ny kropp.

Jag hade ångest i nästan 1 år innan den slutade aldrig vare sig jag sov eller var vaken. Jag vaknade med den och la mig med den. Ångesten vart en del av mitt liv och jag vande mig att ha den. Nu har jag ingen ångest alls.
Synen försämrades och jag fick dimsyn allt vart väldigt otydligt för att jag senare skulle se färger runt saker och energin som kom från ett träd.
När folk pratade tyckte jag de skrek, och jag kunde urskilja djur i naturen när jag bara satt och lyssnade.
Jag kunde frysa jättemycket för att en stund svettas som en galning.
Jag hade en otrolig sexlust och det är ju mysigt men det var precis hela tiden.
Jag gick i konstanta tankar att är det bara det här? Vad finns det då för ide? Jag funderade på hela min existens och meningen med livet.
Jag kände att något var på gång hela tiden men visste inte vad det var.
Jag ringde till läkare för att boka tid då alla tecken visade på att jag skulle ha hamnat i klimakteriet. Men nu vet jag att där är jag inte.

Det värkte i en fot, samma tid varje kväll det ilade i hela foten och kom lika snabbt som det slutade.
Jag drog mig undan mer och mer och började sätta ner foten. Innan var jag tyst när jag kände mig kränkt nu kunde jag inte längre vara tyst. Folk började känna att jag bet ifrån och detta kom successivt. Innan hade jag alltid blivit tyst och tagit på mig skulden om det blev osämja men nu gick jag bara vägrade att man behandlade mig utan respekt.

Efter min son hade gått över

Det började bränna under mina fötter, en smärta som var hemsk, jag fick sätta fötterna i iskallt vatten flera gånger i timmen det brände något otroligt.
Jag hade en hemsk halsbränna som jag haft i flera år och även om jag hade medicin för det så hjälpte det inte alltid. Och harklingar det lossnade efter lång tid när jag började prata om mitt innersta.

Elektriciteten runt mig började strula rejält, min mobil la av och wifi hemma slutade bara fungera, det skulle väl inte varit så konstigt om det inte var så för att min mans telefon fungerade ända tills han kom hem och var i närheten av mig då slutade den fungera. Likadant med min dotters.

Och dator, netflix la av hela tiden. Tillslut så fick vi nya saker men dessa krånglade också. Nu kan min man se på netflix men så kommer jag in då stannar det, jag brukar fråga om det inte fungerar då blir svaret att det fungerade till jag kom.
Elen som är hos mig just nu vill inte heller när jag sitter framför datorn så slutar den ibland fungera, fastnar eller bara hoppar. Det sker också bara för mig, men har börjat för min dotter ibland.
När min son hade gått över så kunde jag inte äta, och när jag började smakade allt metall, så som jag berättade tidigare ledde det här fram till att jag vart vegan.

Jag har fått diagnosen fibromyalgi för flera år sedan, Genom åren har jag ätit mycket starka opiater, jag har haft morfinplåster och ätit mediciner för att kunna sova och tro mig de kunde ha fått en elefant att sova en vecka. Nu sover jag jättegott utan någonting alls. Jag fick också lugnande tabletter efter att min son gått över. Under dessa 5 veckor slutade jag med en efter en, jag började prata med mina smärtor om de kom och idag äter jag ingenting alls. Men det här fick jag hjälp att förstå och när jag skrivit om det så kommer det bli förståeligt.
Jag kan få ont men då tar jag det lugnt och försöker reda ut det vad beror det på att just att det gör ont där?
Folk började tycka jag såg yngre ut en vad jag var och ibland kände jag inte igen mig själv. Det var som 10 år lyftes av från mitt ansikte.

Tiden gick och går otroligt fort, 24 tim/dygn är för lite.
Jag började meditera, lyssna på healing började rensa mina chakran, Mitt kronchakrat började göra ont och sedan började det bränna och trycka i tredje ögat.

Jag började förlåta gammalt, och saker som jag trodde var borta för länge sedan dök upp igen. Jag gjorde slut med människor i min omgivning som jag var klar med men förlät med kärlek och ljus. Jag har ju alltid varit annorlunda men nu kändes det ändå mer att det var så, men någonstans var det helt ok.

När jag sökte på internet så kom jag in på sidor som ledde mig vidare, nu när jag är här så ser jag att ett par av dessa sidor hade jag varit inne på lång tid innan mitt uppvaknande. Men det började komma in människor i mitt liv med mer kunskap en vad jag hade, människor som blev lärare och några av dem har jag en stark samhörighet med.

Jag lämnar lite av detta för att berätta i nästa inlägg om vad som hände efter dessa veckor och hur fullständigt övertygad jag är att jag är ett med universum och ett med allt som finns både som vi kan se eller det som är osynligt för blotta ögat. Och hur jag hittade tillbaka till min gudstro tron på något mycket större en mig själv. Men glöm religion för det handlar det inte om.

Kärlek och ljus ❤❤❤??❤❤❤