Medans du sov

I natt lämnade jag min kropp och flög iväg för att möta mig själv och Gud. Jag kanaliserar Gud, och  vet att vi ses ofta, men nu har jag hela minnet intakt från vårt möte. Som har varat precis hela natten.

Jag satt tillsammans med änglarna, Gud och försökte reda ut vad som händer i den andliga världen. Där låg vårt fokus.

Änglarna har mycket att göra just nu, det är extremt många människor som är i rädsla. Det är inte sjukdom som dödar, utan den fulla övertygelsen om att den kommer att döda, och att det är sådan stor rädsla.

Det är inte enkelt att skriva det här, men jag har lovat så jag kommer att hålla mitt löfte.

I samtalet kom det olika galaktiska själar som berättade vad det var som hände. Hur otroligt mycket ljus de just nu skickar ner på jorden. Ljus som kommer ifrån kosmos och Central solen. Ytterligare en gång, så talade Ashtar och Galaktiska federationen om hur viktigt det är att just nu fylla på sig med det ljuset. Att verkligen få in allting i kroppen. Även om det är grått ute och regnar sa han, så är det så mycket vi skickar just nu.

Gud ja, hon är en kvinna men också en man. Jag kan inte riktigt förklara det där, men hon sa att det inte behövdes. Hon är varm, kärleksfull och jag fick verkligen veta hur mycket hon älskar alla sina barn, men är bekymrad. Även om hon ser utvecklingen och vet vad som är på gång, så är det fortfarande otroligt skakigt i ljuskollektivet, mycket drama och argument om vem som har rätt och fel.

Alla har rätt sa hon, ingen har fel. Det finns inga fel, det finns bara olika sätt att se på saker.

I Guds ögon är vi helt perfekta, vi har inga fel eller brister och allting är utifrån den mänskliga skapelsen. Vi är guds skapelse, hon har burit fram oss och sett till att sätta oss på jorden.

Gud är otroligt god, hon känner för varenda liten människa.

Hon ser avståndet som ökar ute i samhället, och vi diskuterade det som nu händer.

Jag låg i hennes famn, och hon berättade för mig, hur betydelsefull jag är, om mitt uppdrag och hur jag ligger till tidsmässigt.

Du har gjort bra ifrån dig sa hon, som du kämpar.

Jag kände mig jämnbördig med Gud, det var ingen som var över eller under, vi var verkligen exakt på samma plats, ingen är viktigare eller större. Det var bara varm och skön kärlek.

Sanningar ja, sa hon, sanningen ser ju olika ut från vilket perspektiv man sitter i. Lärandet i sanningen är så stor. Det är det människan behöver veta.

Hennes bekymmer över den andliga världen och ljuskollektivet var högst verkliga. Även om hon sa att allt är som det ska vara. Hon sa att det behöver vara en som kliver fram och säger stop, det är du sa hon.

När jag satt där, med Gud så förstod jag varför det måste vara som hon sa. Hon berättade om den planering som jag varit med att planera i oändligt med tid, men även som jag var med och planerade natt efter natt. Nu behöver du komma ihåg allt som händer så att du kan meddela människorna det. VI går mot nya tider och meningen är att alla ska komma dit.

Kanske människan en stund behöver fokusera på att verkligen arbeta med att endast ta ner ljuset, det har blivit för mycket prat om ett event, att de faktiskt tror att de nu slipper att jobba med sig själva.

Det är i första hand, de själva som ska hitta hem i sig, att de ska få den innersta innerliga kontakten med sig själva.

Det slipper en själ aldrig undan, arbetet och utvecklandet av själen, expansionen av medvetandet sker hela tiden, var du en är, om du är däruppe eller här nere, om du är på en annan planet eller arbetar som ängel.

Det sker hela tiden en expansion av ditt lärande var du en är. Och när du växer så växer dina guider.

Jag fick träffa mitt team. Maria Magdalena och Jesus höll om mig, vi litar på dig sa de, vi litar på ditt mod Susanna, och vi håller dig i varje steg.

Alla har sin uppgift och snart kommer världen veta vem du i verkligheten är, men vem är jag då?

En liten stund behöver du förstå det själv, innan världen är mottaglig och förstå och faktiskt kunna ha tillit till att en av Guds närmaste av kärlek har klivit ner.

Det råder fortfarande tvivel, avundsjuka i ljuskollektivet, vem vet mest och vem har rätt.

Jag mötte även min son, tvillingsjäl, Joakim hans armar runt om mig. Han är så otroligt lycklig. Han skiner som en sol och är i sådan kärlek.

Jag mötte ärkeängeln Gabriel, som är i mitt team. Jag har blivit uppgraderad och fått finputsning för att nu kunna gå in i det skedet där mitt uppdrag kommer bli sett från så många. Jag har kämpat emot att gå ut fullt med mig själv. Men nu behöver jag tydligen göra det ändå mer.

Jag är inte rädd, jag vet och har fått styrka i att jag är buren.

Ljuskollektivet är det viktigaste vi har. Ingen klarar detta själv. Om alla fokuserar på att göra det bästa de kan, lägger att ha bråttom åt sidan. Verkligen förstår att alla inom sin tid kommer komma med. Då sker expansionen.

Ja det är verkligen spännande tider ljuset från Norr kommer lysa upp på himlen den 21/12 i år.

Ashtar var noga med att säga, tro på det. Att övertygelsen och vetskapen att något kommer hända fått många att släppa lite.

Men det är nu vi ska lägga in en växel, och verkligen släppa allt, fokusera endast på att verkligen hitta oss själva.

Han påpekade även att människan nu behöver se och förstå att ingen blir klar, det är ett arbete att även vara i 5 dimensionen. Men att arbetet då är på en ny nivå där du och jag har tillgång till alla och allt för att hjälpa till att läka de sår vi har.

Vi har varit här så otroligt många gånger, att de såren tar mer en än en livstid att reda ut.

Men mycket kan vi göra innan vi lämnar för den här gången.

Och en fråga dök upp som jag tog med mig, om den andliga världen, ljuskollektivet har en sådan övertygelse och tillit till vilka de i verkligheten är.

Varför är de då så rädda för döden? Oavsett om det är de själva eller barn eller nära, vet de inte om att alla är välkomna i Guds famn, och att alla kommer dit.

Varför är man så rädd, så man slutar leva? För just nu så går alla omkring och är icke levande men andas.

Bara en fråga som jag fick med mig, och som alla får svara på själv.

Det var ett stort team jag hade med mig i natt, och de som är närmast mig på jorden kan uppleva en trötthet idag. Vi har planerat så väl så de närmaste dagarna kommer vi alla ha att göra i det mänskliga livet.

Så från Ärkeänglar, Galaktiska världen Och vår Gud. Andas, dra ner ljus, se hur dina celler och dina organ lyser upp.

Detta är att läka sig själv, och ta ansvaret över din egen kropp.

Nu ser vi till att vi gör detta tillsammans.

Sat nam Susanna

 

 

2 comments / Add your comment below

  1. Dra ner ljus!
    Se hur alla celler vibrerar av ljus!
    Känn hur vi i alla nivåer vibrerar av ljus.
    Vi är ljus, vi kommer från ljuset,
    vi är bärare av ljuset, vi förmedlar ljuset vidare!
    Vi alla är kanaler, bärare, frambringare av ljuset,
    För att klara att leva i våra fysiska kroppar,
    gömmer och glömmer vi vårt ljus.
    Att leva i femte dimensionen innebär att låta ljuset genomsyra oss, våra fysiska kroppar, våra fysiska liv.
    De av oss, som klarar detta,
    är de, som skapar hopp och tro i mörkret,
    som just nu omsluter oss,
    omsluter hela världen.
    En märklighet i allt det mörka,
    är att varje ljusglimt syns långt,
    att ingen ljusglimt inte längre går att dölja!
    Tack Susanna,
    att ditt ljus lyser med allt större styrka!

Leave a Reply

Till startsidan